Vill inte, kan själv och
Alvin vet. Ord som barnbarnet Alvin, 2,5 år med stolthet säger. Ord
som jag själv nu känner att jag vill använda. Det första ”vill
inte”, anledning, fyllde år för ett tag sedan. Som
mittenfyrtiotalist vill inte jag blir påmind om
åldern. Själva firandet har jag inget emot, som när Alvin kommer
och sjunger, ”ja mår han leva” och hurra. Att dels komma lite
till åren och dessutom håller på och rehabilitera mig efter min
skada känns nu lite jobbigt. Mitt måtto är ”tänk positivt och
se framåt”. Så det andra Alvinordet ”kan själv”. Det
är nu 8 månader sedan jag kom hem från Spanien med min skada.
Stel- och styvheten i höger fot är fortfarande bestående. Går hos
sjukgymnasten fortfarande, han tycker jag gör framsteg, jag är mer
otålig och vill mer. Fick rådet att söka ortopeden på sjukhuset
där jag vårdades för att de skulle se hur det stod till med benet.
Ringde för att boka en tid och fick till svar att de hade inga
lediga tider att boka!! Så därav blir det ”kan själv”,
med andra ord jag får jobba vidare och själv se till att benet blir
bra.
Nu
till sista Alvinordet ”Alvin kan eller
för mig Roland kan”. Första
veckan på sjukhuset i september (23/9) läste jag Expressen och kom
till deras Kultursida. Där fanns en artikel, ”Spring för livet,
av PM Nilsson”. Blev lite förvånad att se denna artikel på
Kultursidan. Det är kanske så att löpning har blivit ”Kult”-ur.
Läste
artikeln, tyckte den var intressant och hade för avsikt att
kommentera den på något sätt. Tyvärr så var motivationen inte så
stor under tiden när jag låg på sjukhuset. När jag kom hem i
november tänkte jag titta på den igen för att se vad jag skulle
skriva. Tyvärr hittade jag inte de två sidor som jag klippt ut. Men
för en månad sedan hittade jag dem bland en massa andra papper.
I
artikeln ställs frågan ”Varför säljer Stockholm Marathon slut
på några månader? Varför har Sverige på bara några år fått en
stark och växande långloppskultur med fantasifulla upplägg i alla
möjliga och omöjliga miljöer? Springa och simma i skärgården,
springa i natten, springa långt i backar, springa längre än 10
mil, från Skåne till Lappland arrangeras alla varianter man kan
tänka sig. Varför springer folk numera i fjällen i stället för
att vandra?”
Många
intressanta frågor och funderingar och artikelförfattaren ger ett
antal förklaringar. Sammanfattningsvis kan dessa beskrivas som, att
vi i löpningen hittar en skenbar frizon i ett liv vi egentligen inte
står ut med, genom att springa ovanligt långt vill markera vår
status, och att vi på grund av sjunkande testosteronhalter börjar
intressera oss för långsamhet. Det bör nämnas att resonemanget
gäller medelålders män huruvida detta även gäller för kvinnor
framgår inte.
Dock
anser artikelförfattaren dessa förklaringar som meningslösa.
”Egentligen är frågan om varför vi springer meningslös. Svaret
är för enkelt och för viktigt för att väcka större intresse och
därför hittar man det aldrig i alla löpartidningar, löparartiklar,
löparböcker eller långlopps-dvd:er”.
”Vi
springer för att det är roligt. Barn springer för att det är
roligt”. ”Det är roligt att springa och det är roligt att
springa långt eftersom man kan det”. Det sista kan
är lite av det Alvin säger att han kan, bl a springa. Nu är
det så att jag kan inte springa så bra, däremot kan
jag vandra snabbt och långt, bl a i fjällen. Får kanske tillägga
att det kunde jag före skadan, så nu blir det att vara riktigt
envis och säga att Roland kan.
Artikelförfattaren
ställer bl a frågan ”varför springer folk numera i fjällen i
stället för att vandra?.
Jag
vill hävda att det inte alltid är så stor skillnad att springa
eller vandra raskt i fjällen. För min del är skillnaden i tid på
en sträcka av 105 km ca 7 timmar. Nu är inte tiden det viktigaste,
utan upplevelsen, utmaningen, äventyret att springa/vandra långa
sträckor.
Swedish
Alpine Ultra går av stapeln den 13 juli. Ett lopp som jag arrangera
mellan Nikkaluokta och Abisko, 105 km. Detta är verkligen att
springa/vandra långlopp i fjällen och man ska vara säker på att
man klara detta under 24 timmar. Här är det verkligen frågan om
att ha inställning till att n.n kan.
Ni
som gillar upplevelse, utmaningar, äventyr anmäl er.
